Dofter

Schersmin och paradisbuske står i full blom. Hela uteplatsen doftar ljuvligt, och dofterna smyger sig in i huset också när man har fönster och dörrar öppna. Underbart!

I en kruka har jag satt fyra sorters mynta: chokladmynta, ingefäramynta, äpplemynta och ananasmynta. Egentligen var jag mest ute efter chokladmynta, men de andra sorterna lät kul och hade dessutom vackert bladverk, så nu har jag en myntarabatt i kruka. Kanske vågar mig på att flytta ut den på friland senare under säsongen. Hur som helst så doftar också den, fast mest när man går nära och rör vid.

Men roligast i trädgården är den nyfixade rabatten längst uteplatsens plank. Som jag givetvis fotograferat och allt, men inte hunnit skriva om. Där står fyra malvor, bland annat, och de växer så det knakar. En har börjat blomma, de andra har massor av knoppar. Malva är min nya älsklingsblomma! <3

Mormorsrabatten däremot ser lite sorglig ut. Pionerna är underbara, men resten... tja, mycket har inte överlevt snigelangreppen förra året, tyvärr. Några lupiner sticker upp, men inga blommor på dem än. Löjtnantshjärtat blommor. Resten... nada. Får nog göra en ny plan.

Det finns hopp för växtligheten

Vill bara säga att trädgården inte förfaller. Har gjort en hel del, det växer så det knakar - men jag har inte hunnit uppdatera. Trädgårdsarbete eller trädgårdsbloggande har i år utfallit till -arbetets fördel.

Där ser man.

Lite vår på gång

Knappt hade snön börjat smälta bort från gräsmattan förrän rådjuren kom och käkade upp varenda krokus som var på väg att slå ut eller redan hade gjort det. Så istället för ett hav av gula, lila och vita krokusar vid husets infart (för gående såväl som motorburna) har jag nu ett hav av avbitna, halvt uppdragna krokusar.

Alla ännu ej utslagna krokusar (jodå, några sådana finns också) är numera väl besprutade med Anti-Gnag. Något som även mina händer och jacka blev, för det är tydligen nåt fel på sprayburken. Det är ingen kvalitet på saker nu för tiden, den är faktiskt bara 7 år gammal och har förvarats på bästa sätt: utomhus i åska, hagel och drivis alternativ bakom en gardin i full sol. Mer krävs alltså inte för att plasten i korken ska bli gammal och spricka så att eländet läcker i alla väderstreck.

Annars sticker det upp gröna blad både här och där. En del vet jag till och med vad det är: vitsippor, myskmalva, påskliljor av olika slag, löjtnantshjärtan, gullviva och såna där pärlhyacinter eller vad de heter - de blå som blommar lite senare på våren.

Andra gröna blad kan vara till exempel lupiner, akleja och stäppsalvia, men jag ska inte svära på det. Kan vara ogräs också. Jag avvaktar och ser. Det vore ju himla dumt att dra bort något som egentligen ska vara där.

Läste förresten i Allt om Trädgård att nu är det dags att ta bort skyddsväven från växterna. Tusan också. Jag som inte ens har lagt på nån sån. Borde man göra det? Och borde man investera i skuggväv för att skydda ömtåliga växter från den skoningslösa vårsolen? Jag som tycker att vårsolen är väldigt trevligt och inte alls så elak som AoT vill framställa den.

Å femte sidan har jag inga växter som jag karakteriserar som ömtåliga - herregud, vore rena självmordsuppdraget att plantera sådana i min trädgård. Nä, det som inte klarar sig hyfsat bra på egen hand får faktiskt uppsöka andra trädgårdar.